Frida

 
förra veckan låg jag hemma med feber och då fick jag äntligen tålamod att titta på en ny film. Jag tittar nästan aldrig på film och om jag gör det ser jag känn ingen sorg eller fucking åmål för där kan jag alla repliker haha. I alla fall, jag tänkte tipsa om en film som jag faktiskt såg! Den heter bara Frida och handlar helt enkelt om Frida Kahlo vilket är en av mina favoritkonstnärer. Hon råkar ut för en olycka och när hon blir sjuk och inte kan stå på benen börjar hon att måla. 
Jag tycker verkligen att denna film förtjänar mer uppmärksamhet för den är verkligen så bra.

Aspergers syndrom

Hej! Jag tänkte pröva att skriva om en grej idag som jag aldrig tidigare har vågat att ta upp på internet. Jag har inte vågat och tänkt att det vore bäst om bara jag och mina närmaste visste om. Jag har inte blivit jättebra bemött alla gånger jag har berättat om min diagnos. Den senaste tiden (i kanske ett halvår) har jag tänkt och kommit fram till att jag ska börja prata om det. Nu vet allt fler som jag knappt känner om min diagnos. Folk saknar kunskaper och har fördomar och det är därför jag tänker berätta om mina erfarenheter mer här på min blogg. 
 
Våren då jag skulle fylla tretton år påbörjades en utredning om Aspergers syndrom eller ADD på mig. Det hela började med en depresion som utlöstes av främst skolan när jag var tolv år. Då började jag gå på ett ställe för tvångstankar och dåligt måeende som heter prima. När jag gått där i ett år ungeför började de lägga märke till mitt beteende av hur jag t.ex svarade "jag vet inte" på frågor som var otydliga och på mitt sätt att beté mig samt mina specialintressen (kommer att gå in på det i ett annat inlägg senare) främst tror jag. Jag visste absolut ingenting om diagnosen och tyckte att det var konstigt att jde ens funderade på att jag skulle ha det. Jag hade endast sett filmen I rymden finns inga känslor (som förövrigt ger så fel bild utav vad Asperger innebär) och jag visste att jag inte var som honom. Jag hade bara hört talas om personer med denna diagnos som det syns utanpå väldigt tydligt. Det är nämligen oftast den bilden media ger ut av Aspeger. Tv-program är ju det vanligaste, bra att det uppmärksammas absolut men jag tycker att de ska ha en bredare kunskap om diagnosen isfall för folk får fel uppfattning och får ännu fler fördomar. En utredning var helt enkelt onödig enligt mig och jag förstod inte varför de gjorde den. Några veckor gick och jag satt hemma i soffan med min syster då min mamma kom hem och berättade för mig att utredningen var färdig och att jag har diagnosen aspergers syndrom. Det enda jag tänkte i flera månader var att det var fel på mig och jag ville dö konstant för jag ville inte vara annorlunda, jag ville vara som alla andra. Nu tycker jag att det är ballt att ha denna diagnos, jag har fett mycket roliga intressen som jag grottar in mig på och att jag ser världen på ett annat sätt och upplever saker annorlunda är ju fett coolt. 
 
Så vad innebär diagnosen? För att reda ut en sak först så är det ingen sjukdom. Absolut inte. Jag vet inte hur många gånger jag ser och hör folk som tror att det är en sjukdom. Det är inget fel överhuvudtaget. Det handlar om är att min hjärna fungerar på ett annat sätt än vad personer utan diagnos hjärnor gör. Det finns inte heller någon person (enstaka fall isåfall) som har alla drag utav aspergers samtidigt precis som det inte finns någon person (också enstaka fall isåfall) helt utan drag. Du som läser detta har alltså drag utav asperger, men har du inte så många drag att det påverkar din vardag får du ingen diagnos. Vissa upptäcks tidigare i åldern och vissa senare. Asperger är i alla fall en av diagnoserna inom autismspektrumtillstånd (som är ett samlingsnamn av olika typer av autism) numera.
 
En del typiska grejer för asperger är dessa punker som jag hittade bra samanfattningar av på internet. Jag känner igen mig i nästan alla punkter här men har inte svårigheter med kanske två eller tre punkter:
  • Dina särskilda intressen upptar en stor del av din tid.
  • Du är uthållig och bra på att fokusera när det handlar om saker som du gillar.
  • Du har lätt att lära dig mycket om sånt som du tycker är intressant.
  • Det är ofta svårt att förstå hur andra tänker och upplever saker.
  • Det kan vara jobbigt med relationer. Till exempel till kompisar, familj eller någon du är ihop med.
  • Du blir stressad när det är mycket folk omkring dig.
  • Du tolkar orden bokstavligt, även när det inte är meningen. Om någon säger ”Kan du öppna fönstret?”, kanske du svarar ”ja”, fast personen menade att du skulle öppna fönstret.
  • Du mår bra när du får tydlig information och möjlighet att förbereda dig för det som ska hända.
  • Du tycker att det är svårt att komma igång eller avsluta saker du behöver göra.
  • Du har svårt att förstå miner och kroppsspråk. Du märker kanske inte alltid när det är läge att säga något eller att sluta prata.
  • Det är jobbigt att organisera och planera saker.
  • Du kan ha alla rätt på matteprovet men tycker det är svårare med samma sorts räkning när du ska betala i en affär.
  • Du blir stressad när du måste välja mellan olika alternativ.
  • Kanske är du extra känslig för ljud eller lukter, eller matens smak och konsistens. Eller så tycker du att vissa kläder kliar och känns obehagliga.
  • Du tycker att beröring ibland känns konstig eller onödig, till exempel om någon lägger handen på din axel. 
Helt enkelt, saker som är självklara för dig kanske inte är självklara för en person med asperger. Du tycker att det är en självklarhet med ögonkontakt, att det är en självklarhet att tolka en persons ansiktsuttryck och förstå hur personen känner. 
 
nu har du kanske en lite bättre bild utav aspergers syndrom tänker jag. Jag tänkte fortsätta att skriva en del inlägg om diagnosen, mer specifikt och mina erfarenheter och sådär. Men här är hur det började för mig och en del punkter som kan vara bra! Lite om vad det innebär. En bra serie för lite mer info tycker jag är den som får finnas på svt faktiskt. Den är lite sterotypisk aspeger men ger ändå ut bra kunskap om vad det innebär tycker jag. Du får följa olika personer med asperger i deras vardag.
 
 
Hejdå! Och fråga gärna om någonting är oklart, puss

Dagarna som har gått

två dagar har alltså gått sedan jag skrev här sist, jag har varit iväg hela veckan och haft mycket att göra hela tiden. Det är så skönt med sommarlov, jag kan ställa in saker när jag inte orkar och jag kan planera mycker mer än vad jag kan när det är skola. Jag kan sova i hur många timmar jag vill och gå och lägga mig hur sent jag vill. I alla fall, i tisdags träffade jag Molly, Ella och Stina. Vi hade picknick och gick runt på söder hela dagen.
 
igår var Molly samt hennes mamma hos oss för att planera till Siesta då det inte är så många dagar kvar nu. Förutom att äta jordgubbar och kakor så övade på att sätta upp tältet som vi ska ha med oss. Det är så sjukt stort och krångligt och jag undrar hur vi ens ska klara detta haha. Det är ett stort rum och tre små i vårat tält, vilket är bra men dåligt pga så krångligt. Jag ska även införskaffa vimplar och prickiga plastmuggar som vi kan ha. Kan inte riktigt förstå att jag ska se mitt favoritband om tjugotvå dagar aah.